Rankning av ekonomiskolor

Rankning 2012

Skola
1. Handelshögskolan i Stockholm++
2. Uppsala, Jönköping, Stockholms Uni., Lund+ Handels i GBG+
3. Linköping, SLU,
4. Umeå, Örebro, Halmstad, Linnéuniversitetet, Södertörn
5. Borås, Gävle, Kristianstad, Högskolan Väst
6. Karlstad, Mälardalen, Mitt Uni,. Luleå
7. Gotland, Blekinge, Dalarna, Skövde

+ = EQUIS

++ = CEMS + EQUIS

Notis 2: Handelshögskolan i Göteborg är ännu inte inkluderad i vår rankning för är 2012, anledningen till detta är att vi väntar på statistik som de ska tillhandahålla oss.

Om Statistiken/Tillvägagångssätt

Vi på Ekonomistudenten har valt att vara väldigt restriktiva med den statistik vi valt att använda oss utav vid den här sammanställningen. Målet har varit att enbart använda oss utav relevant och tydligt mätbar statistik utan för stora inslag av subjektiva omdömen likt de som används på hogskolekvalitet.se. Vi har medvetet valt att ge väldigt lite vikt åt ”trivselundersökningar” och istället förlitat oss på mer objektiva siffror som antagningsstatistik, lön och andel utexaminerade som fått jobb 6 månader efter utbildningen. Detta är inte för att säga att vi tycker lön är en viktigare variabel än exempelvis bra lokaler eller en aktiv studentkår utan detta är enbart för att minska godtyckligheten i sammanställningen.

Förebilden för den här sammanställningen har varit Uranks En Svensk Universitetsranking- 2009 av Stig Forneng, Ingemar Lind och Thorsten Nybom. Tyvärr är det idag omöjligt att göra en lika omfattande utvärdering av just ekonomiutbildningarna på de svenska universiteten som det är att göra en rankning utav lärosätena som helhet. Problemet är helt enkelt att den relevanta statistiken inte finns tillgänglig. Detta har medfört att vi bland annat har tvingats slopa viktiga kriterier såsom andel professorer av lärare, andel studenter per lärare och andel studenter som övergår till forskarutbildning. Viss statistik har vi på egen hand försökt få fram via direktkontakt med de olika lärosätena men tyvärr har vi som i fallet med ”andel professorer av lärare” inte lyckats få några konkreta uppgifter från de svarande.

Rankningen är, i likhet med Uranks dito, indelad efter övergripande kriterier och sedan nedbruten i undergrupper. Inom parentes är hur stor procent/vikt som parametern är av den total rakningen. Rubriken berättar om hur stor vikt hela den delen delen tillägnas rankningen.

Antagning (26 %)

Högskoleprovantagning: (10,4 %)

Betygsantaning: (15,6 %)

Studietid (17 %)

Studerat minst en termin utomlands (11,9 %)

Andel studenter som haft minst en praktikplats under utbildningen (5,1%)

Efter Examen (51 %)

Andel studenter i arbete inom 6 månader från avslutad utbildning (21,42 %)

Lön  3 år efter examen (19,38 %)

Antal gånger lärosätet omnämnts som preferensskola av företagen (10.2 %)

Utbildningsrelevans (6 %)

Andel studenter som anser att de haft stor eller ganska stor nytta av sin utbildning (6%)

Vår rankning är framför allt baserad på den grundliga undersökningen Civilekonomer – tre år efter examen 2011 genomförd av fackförbundet Civilekonomerna där alla parametrar utom antagningsstatistik och vilka skolor Sveriges största företag helst rekryterar ifrån kommer. Från antagning.se kommer antagningsstatistiken.  Vilka skolor Sveriges största företag helst rekryterar ifrån är baserad på vår egna undersökning.

Samtliga värden har räknats om i procentform där den skolan med högst procent har fått agera index för just det värdet (100 %). Under exempelvis parametern lön har vi valt att använda den skola (HHS) med högst lönesnitt på sina utexaminerade studenter som maxpoäng och därefter beräknat de andra skolornas poäng efter det. Bortfall och mer om statistiken som är tagen från Civilekonomerna finns att läsa härhttp://www.civilekonomerna.se/portal/pls/portal/docs/1/306001.PDF. Vid tillfällen där vi har statistik från både Växjö och Kalmar som en tid tillbaka heter Linnéuniversitet har vi tagit ett genomsnitt på deras gemensamma poäng. Antagningsstatistiken är baserad på ett snitt av två program från varje skola med högst antagningspoäng, där vi har använt oss av andra urvalet. Skolor med spjutspetsutbildningar eller extremt få antagna till deras program har inte medverkat i antagningsstatiken och gränsen har dragits vid program som har haft färre än 25 elever.

I vår egen undersökning från vilka skolor Sveriges största företag helst rekryterar ifrån har vi utgått från Sveriges 300 största företag där storlek är baserat på intäkt. Bortfallet var dock väldigt stort och flera företag ansåg sig inte ha tid att svara eller tyckte att frågan var irrelevant. Dock var det 46 st. HR-personer på 46 olika företag som valde att svara på vår undersökning. Trots det extrema bortfallet tyckte vi att den parametern ändå var så pass viktig samt tillräckligt pålitlig för att vara en del av rankningen. I och med trögheten från Sveriges 300 största företag att svara på vår undersökning valde vi att utlova 100 % sekretess vilka företag, rekryterare och HR-personer som både har svarat vad och vilka som har deltagit. Därför kommer varken exakt hur företagen har svarat eller vilka företag som har svarat att redovisas.

Vi är införstådda med att det finns en viss godtycklighet även i vår rankning, trots att vi har uteslutit så många subjektiva parametrar som möjligt. Därför har vi även valt att dela upp rankningen i olika grupper där flera skolor får samma placering. Detta har skett när skillnaderna har varit så svaga att det inte hade varit försvarbart att sätta den ena skolan före den andre. Anledningen är också för att tydligare påvisa vilka skolor som enligt vår statistik lyckats bra gentemot de som lyckats mindre bra.

Värt att notera

Vidare kan man se att rankningen ser någorlunda lik ut som förra året, där Stockholms universitet tar det stora klivet upp till en hedervärd andra plats. Handelshögskolan i Stockholm står tryggt i toppen trots att retail management-programmet räknades in i deras antagningsstatik. Intressant är att Internationella Handelshögskolan i Jönköping är kvar i toppen som trots allt slår ur underläge med sin korta livstid som högskola samt lilla stad. Detta beror återigen på bra lönestatistik/arbete efter examen samt att man är överlägset bäst i Andel studenter som studerat minst en termin utomlands.

Föga förvånande ser vi att skolorna i Stockholm med omnejd (Uppsala Universitet) återigen gynnas starkt av lönestatistiken. Mycket av detta beror givetvis på att lönerna är högre i storstadsområdena och flertalet av de som tagit sin examen i ett sådant område väljer att även fortsätta arbeta där. Dock är mobilitet inget stort problem i Sverige och alla examinerade kan även söka jobb i Stockholm med omnejd vilket gör att vi inte kan diskontera dessa resultat på något sätt.

 

Rankning 2011

Skola
1. Handelshögskolan i Stockholm++
2. Handelshögskolan i Göteborg+, Lund+ Uppsala, Jönköping
3. Stockholms universitet, Linköping
4. Umeå, Halmstad, Örebro, Borås
5. Södertörn, Linnéuniversitetet, Kristianstad, SLU, Mälardalen
6. Mittuniversitetet, Gotland, Luleå, Väst
7. Karlstad, Blekinge, Dalarna, Skövde, Gävle

+ = EQUIS

++ = CEMS + EQUIS

Syftet med sammanställningen

Anledningen till att vi ville göra en rankning av de svenska högskolor som erbjuder utbildningar med ekonomisk inriktning är att underlätta det val många blivande högskolestudenter gör varje år. Ekonomi är en av de vanligaste utbildningarna på högskolenivå i Sverige. Vi har idag 25st lärosäten runt om i Sverige som vardera tillhandahåller minst en ekonomiinriktad utbildning på kandidat- eller magisternivå.

I Sverige jobbar Högskoleverket och staten väldigt fokuserat för att främja en utbildning som är variationsrik men samtidigt håller en hög och jämn kvalité på samtliga lärosäten. Detta leder till att vi i Sverige inte på samma sätt har de problem som man ser utomlands, bland annat i USA, där universitetsutbildningarna varierar väldigt mycket i kvalitet skolorna emellan. Detta är givetvis något väldigt bra och väl värt att värna. Samtidigt bör det poängteras att vi ser en utveckling även i Sverige, och då framförallt inom ämnet ekonomi, där studenterna blir mer och mer medvetna om vilka skolor som är högt ansedda.

Detta är en utveckling som, önskvärd eller ej, till stor del drivs av de stora svenska företagen och skolorna själva. Vi på Ekonomistudenten har varit i kontakt med ett antal av Sveriges största arbetsgivare och ställt frågan vilken skola de helst rekryterar ekonomistudenter från och undantaget vissa regionala preferenser är företagen rörande överens. Vad gäller skolorna så är det konkurrensen om eleverna, och med dem de tillhörande statliga anslagen, som sporrar till att visa sig attraktiva. Detta görs bland annat via prestigefyllda partneruniversitet, välkända företagspartners, framgångsrika alumner och statistik på hur det gått för tidigare studenter.

Men denna sammanställning hoppas via att kunna ge blivande studenter en bättre översikt av de skolor som erbjuder ekonomiutbildningar i Sverige. I nuläget finns ingen rankning av just ekonomiutbildningarna på de svenska universiteten. Det närmsta man kommer är den rankning ”associationen” Urank genomfört på samtliga svenska universitet och högskolor eller webbplatsen www.hogskolekvalitet.se som genom studentundersökningar gjort en rankning av samtliga svenska universitets- och högskoleutbildningar baserat på samverkan med näringslivet. I den rankinng som Urank gjort är det alltså lärosätena som helhet som rankas. Detta medför bland annat att listan toppas av Karolinska Institutet, en skola som av uppenbara skäl inte finns med i vår sammanställning över de skolor i Sverige som erbjuder ekonomiutbildningar.

Där syftet med många andra undersökningar och rankningar är att ge skolorna en hänvisning till vad de är bra på respektive vad de behöver förbättra är denna sammanställning endast menad som en hjälp till just studenterna. Med denna sammanställning hoppas vi kunna ge studenterna en bättre överblick över den statistik som presenterats i olika undersökningar och därmed ge en fingervisning om vad de olika skolorna är bra på. Givetvis är det väldigt många faktorer som spelar in när man som student väljer skola och studieort exempelvis; hur ser boendesituationen ut, vilken skola erbjuder just den inriktning jag är intresserad av och är staden/orten i sig en plats jag skulle vilja spendera minst tre år på. Subjektiviteten i dessa frågor gör dem tyvärr väldigt svåra att ta med i en seriös rankning men för mer information om vad studenterna på de olika skolorna har att säga ta gärna en titt under fliken intervjuer på vår hemsida.

Om Statistiken/Tillvägagångssätt

Vi på Ekonomistudenten har valt att vara väldigt restriktiva med den statistik vi valt att använda oss utav vid den här sammanställningen. Målet har varit att enbart använda oss utav relevant och tydligt mätbar statistik utan för stora inslag av subjektiva omdömen likt de som används på hogskolekvalitet.se. För att hårddra det hela skulle man kunna säga att vi valt att ge väldigt lite vikt åt ”trivselundersökningar” och istället förlitat oss på mer objektiva siffror som antagningsstatistik, lön och andel utexaminerade som fått jobb 6 månader efter utbildningen. Detta är inte för att säga att vi tycker lön är en viktigare variabel än exempelvis bra lokaler eller en aktiv studentkår utan detta är enbart för att minska godtyckligheten i sammanställningen.

Förebilden för den här sammanställningen har varit Uranks En Svensk Universitetsranking- 2009 av Stig Forneng, Ingemar Lind och Thorsten Nybom. Tyvärr är det idag omöjligt att göra en lika omfattande utvärdering av just ekonomiutbildningarna på de svenska universiteten som det är att göra en rankning utav lärosätena som helhet. Problemet är helt enkelt att den relevanta statistiken inte finns tillgänglig. Detta har medfört att vi bland annat har tvingats slopa viktiga kriterier såsom andel professorer av lärare, andel studenter per lärare och andel studenter som övergår till forskarutbildning. Viss statistik har vi på egen hand försökt få fram via direktkontakt med de olika lärosätena men tyvärr har vi som i fallet med ”andel professorer av lärare” inte lyckats få några konkreta uppgifter från de svarande.

Vår rankning är framför allt baserad på undersökningen Civilekonomer – tre år efter examen 2010 genomförd av fackförbundet Civilekonomerna, antagningsstatistik från Högskoleverket samt vår egen undersökning gällande vilka skolor Sveriges största företag helst rekryterar ifrån.

Samtliga värden har räknats om i procentform där exempelvis antagningsstatistiken för betyg har 22.5 som max och Högskoleprovintaget har 2.0 som max. För parametern lön har vi valt att använda den skola (HHS) med högst lönesnitt på sina utexaminerade studenter som maxpoäng och därefter beräknat de andra skolornas poäng efter det.

Rankningen är, i likhet med Uranks dito, indelad efter övergripande kriterier och sedan nedbruten i undergrupper.

Student (0.4)

Antagningsstatistik (0.6) *

Högskoleprovintag (0.4)
Betygsintag (0.6)

Andel studenter som studerat utomlands minst en termin (0.3)

Andel studenter som haft minst en praktikplats under utbildningen (0.1)

Efter Examen (0.5)

Andel studenter i arbete inom 6 månader från avslutad utbildning (0.5)

Lön (0.4)

Antal gånger lärosätet omnämnts som preferensskola av företagen (0.1)

Undersökningar (0.1)

Andel studenter som anser att de haft stor eller ganska stor nytta av sin utbildning (1)

*Kommentar: Antagningsstatistiken som använts innefattar de nya meritpoäng som inkluderats för antagningen HT2010, detta medför att högsta jämförelsetal för betygsintaget numera är 22.5 för alla skolor utom Handelshögskolan i Stockholm som valt att inte använda sig utav dessa och därför fortfarande har 20.00 som maxpoäng.

Om Rankningen

Istället för att rangordna skolorna från 1-25 har vi valt att dela in dem i grupper. Detta har vi gjort för att det ofta skiljer så otroligt lite i poäng mellan högskolorna/universiteten och för att tydligare påvisa vilka universitet som enligt vår statistik lyckats bra gentemot de som lyckats mindre bra.

Vi på Ekonomistudenten är starkt för den Europaanpassade svenska högskolan som Bolognaprocessen innebär då vi är övertygade om att liknande betygskalor med mera främjar studenternas rörlighet och öppnar fler och intressantare dörrar för utlandsstudier. Av samma anledning anser vi att de skolor i Sverige som uppnått EQUIS-ackreditering bör premieras för detta, men då endast tre skolor just nu innehar ackrediteringen var det inte lönt att väga in detta i den ursprungliga sammanställningen. För att ändå påpeka detta har vi valt att sätta ett plustecken efter de skolor som för tillfället är EQUIS-ackrediterade.

Värt att notera på rankningen är att den suveräna ettan Handelshögskolan i Stockholm toppar i stort sett varje individuell kategori bland annat med 100 % Andel studenter i arbete inom 6 månader efter avslutad utbildning. Vidare ser vi föga förvånande att skolorna i Stockholm med omnejd (Uppsala Universitet) gynnas starkt av lönestatistiken. Mycket av detta beror givetvis på att lönerna är högre i storstadsområdena och flertalet av de som tagit sin examen i ett sådant område väljer att även fortsätta arbeta där.

Internationella Handelshögskolan i Jönköping gör mycket bra ifrån sig på rankningen vilket kan förklaras med en bra lönestatistik/arbete efter examen samt att man är överlägset bäst i Andel studenter som studerat minst en termin utomlands.

Jämfört med Uranks rankning från 2009 ser vi att SLU är det universitet vars placering kanske skiljer sig allra mest. En förklaring till detta är givetvis att SLUs starkaste kort inte är deras ekonomiutbildning och i statistiken vi använt är det framförallt lägre löner tre år efter examen samt relativt låga antagningspoäng som gjort att SLU tappat mot toppen.

  • Facebook
  • Twitter
  • Delicious
  • Pusha
  • Email
  • Share/Bookmark

Läs också:

  1. Rankning av ekonomiskolor

    Följande utländska rankningar är inte gjorda av Ekonomistudenten utan är utvecklade av andra tidningar och organisationer. Vi har valt att göra en enkel sammanställning av de Nordiska skolor som Financial Times listar, för Europa och USA finns helt egna listor, … Läs mer

    • Facebook
    • Twitter
    • Delicious
    • Pusha
    • Email
    • Share/Bookmark
  2. Rankning 2012

    Rankning 2012 Skola 1. Handelshögskolan i Stockholm++ 2. Uppsala, Jönköping, Stockholms Uni., Lund+ Handels i GBG+ 3. Linköping, SLU, 4. Umeå, Örebro, Halmstad, Linnéuniversitetet, Södertörn 5. Borås, Gävle, Kristianstad, Högskolan Väst 6. Karlstad, Mälardalen, Mitt Uni,. Luleå 7. Gotland, Blekinge, Dalarna, Skövde + = EQUIS ++ = CEMS + EQUIS Notis … Läs mer

    • Facebook
    • Twitter
    • Delicious
    • Pusha
    • Email
    • Share/Bookmark
  3. Rankning 2011

    Rankning 2011 Skola 1. Handelshögskolan i Stockholm++ 2. Handelshögskolan i Göteborg+, Lund+ Uppsala, Jönköping 3. Stockholms universitet, Linköping 4. Umeå, Halmstad, Örebro, Borås 5. Södertörn, Linnéuniversitetet, Kristianstad, SLU, Mälardalen 6. Mittuniversitetet, Gotland, Luleå, Väst 7. Karlstad, Blekinge, Dalarna, Skövde, Gävle … Läs mer

    • Facebook
    • Twitter
    • Delicious
    • Pusha
    • Email
    • Share/Bookmark

12 svar till Rankning av ekonomiskolor

  1. Jonatan skriver:

    Jönköpings ekonomieutbildningar international management har EQUIS-certifiering.

  2. Sven-Olof Collin skriver:

    Det är mycket bra att sådan ranking görs. Som lärare med erfarenhet från fyra av skolorna skall dock sägas att rankingen främst observerar rykte och inte utbildningens kvalité. Men, tyvärr är det ju så, vilket bilmärket Skoda ännu får erfara, att rykte är betydligt mer avgörande än kvalité. Emellertid visar Jönköping på att det är möjligt att svinga sig upp i ryktesmarknaden, så skolor ner i listan har bara att bita ihop och åka till Jönköping för att lära sig konsten att driva varumärke. Men som lärare hoppas jag ju också att det är vad jag lärt mina studenter som skall ha ett visst inflytande, inte bara vilken loga som sitter längst upp till vänster på betygsdokumentet. Men tack för ert arbete. Ju fler droppar, ju mer urholkas stenen.

    • Patrik skriver:

      Tack för din input och visst är det som du säger. Rankningen skall ses som ett komplement till annan fakta och inget annat. Samtidigt tror vi på ES att det är viktigt att vi tar den här debatten i Sverige för att fortsatt ha en internationellt konkurrenskraftig högskoleutbildning.

      Vidare hoppas vi att mer fakta kommer finnas tillgänglig till nästa års rankning, men för att det ska bli så krävs bl.a. ökad samarbetsvilja från institutionerna ute på skolorna och mer offentlig statistik. Det är framför allt variabler som beaktar just utbildningens kvalité (antal professorer/student etc.) som saknas i årets rankning.

  3. Gogge skriver:

    Jag undrar om det finns någon mer specifik lista över lön och anställningsbarhet för varje skola.

    Exempelvis skriver du att 100 % får jobb efter examen på Handelshögskolan. Hur är det t ex i Lund, Göteborg eller Linköping?

    Vad ligger även snitt ingångslönerna för nyexaminerade ekonomer i landets skolor? Visst finns det civilekonomernas rekommendation men kom inte och säg att en som läser på Handels och en som läser i Umeå kommer få samma lön. Det är därför jag undrar vad genomsnittslönen ligger på!

    • Patrik skriver:

      Hej Gogge,

      Stora delar av vår rankning är som sagt baserad på Civilekonomernas undersökning Civilekonomer – tre år efter examen.

      Undersökningen ger dig bl.a. svar på hur många från varje högskola som fått jobb, såväl under som sex månader efter avslutad utbildning, både i absoluta och relativa siffror.

      Vad gäller löner så varierar de självklart mellan lärosätena och det hoppas och tror jag vi har lyckats poängtera till viss del med hjälp av just ovanstående rankning. Vad man dock kan se tydligt är att det finns en stark korrelation mellan lön och huruvida man väljer att arbeta i någon av storstadsregionerna eller inte. Med detta sagt så är det inte bara skolornas rykte/kvalité som avgör vilken nivå du kommer ha på din ingångslön.

      Det bästa är egentligen om du blir medlem i exempelvis Jusek eller Civilekonomerna som båda sysslar med rådgivning till akademiker vad gäller saker som ingångslön, utformning av CV osv. För att läsa mer om Jusek klicka här.

  4. Gogge skriver:

    Jag har läst lite i rapporten och det ger en bra överblick hur det ser ut i landet. Tack så mycket och ett grattis till er hemsida som är väl utformad och mycket användbar!

  5. Alex skriver:

    Ser fram emot 2012 års ranking nu! Är den på g upp eller?

    • Mattias Högfeldt skriver:

      Kul! Yes, räkna med den någon gång här i slutet av februari. Vi har haft fullt upp med jobb och andra aktiviteter, men den är nästan klar. Vi kommer skriva ett pressmeddelande snart så den bör dyka upp i ett par tidningar i år igen samt här på ekonomistudenten så klart.

Kommentera