Civilekonom

Att läsa en ekonomisk inriktning på högskolan är för många ett givet val, men det är lika svårt som det är givet att veta vilket program man ska läsa och på vilken skola. Ett alternativ som ofta dyker upp i huvudet är Civilekonom, men vad blir man efter utbildningen och vad är skillnaden på en civilekonomlinje i Borås eller Umeå?

I dagsläget finns det 25 skolor runt om i Sverige som erbjuder programmet civilekonom. Att läsa till civilekonom ger en bred kunskap inom olika ekonomiska områden såsom redovisning, affärsutveckling och marknadsföring. Man läser 240 HP poäng under 8 terminer, 4 år.

Det finns flertalet olika fördjupningsområden man kan välja att läsa varav några är IT, marknadsföring, entreprenörskap och organisation. Att läsa utomlands är ett mål för många, och möjligheten att gå med i ett utbytesprogram för en eller två terminer erbjuds på de flesta högskolor och universitet. Viktigt att tänka på är att olika skolor har olika inriktningar på civilekonom- och ekonomprogrammen.

År 2006 beslutade högskoleverket att endast sex universitet uppfyllde kvalitetskraven för att examinera civilekonomer; Lund, Göteborg, Stockholm, Linköping, Växjö och Umeå. Detta innebar att de andra skolorna endast gav ut en ekonomexamen trots att man läste ungefär samma ämnen. En del av de lärosätena som inte blev kvalificerade kämpade för att få tillbaka rätten att examinera civilekonomer. Idag har Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Internationella handelshögskolan i Jönköping, Linköpings universitet, Luleå tekniska universitet, Lunds universitet, Stockholms universitet, Umeå universitet, Linnéuniversitet (Kalmar och Växjö) och Örebro universitet rätten att ge civilekonomexamen. Skolor som Uppsala Universitet och Handelshögskolan i Stockholm valde att inte ansöka om civilekonom. För de skolor som ansökte och inte har rätt till att examinera civilekonomer nu, har de ett mål att kunna göra det så fort som möjligt. Men det finns även andra alternativ att få civilekonomtiteln, nämligen genom att komplettera med extra kurser eller läsa ett eller flera ämnen på något av de godkända universiteten. Detta faktum tillsammans med Bolognaprocessen har gjort att många högskolor nu har valt att istället anpassa sig till det nya internationella skolsystemet, vilket är uppdelat i tre nivåer; grund-, avancerad- och forskarnivå. Detta innebär att man till att börja med läser tre år och får en kandidatexamen, och sedan har alternativet att läsa vidare för att få en magister- eller masterexamen. Därför är det noga att kolla vilka skolor som erbjuder utbildning på 6 respektive 8 terminer.

Vikten av internationalisering har ökat stadigt de senaste åren och högskoleverket är förstås medvetna om detta, därför beslutade de i februari 2007 att översätta civilekonom till en engelsk titel vilken blev Degree of Master of Science in Business and Economics.

När man ska välja skola och program kan det även vara väldigt bra att ta en riktig funderare huruvida man ska studera tre eller fyra år om man inte ska söka till någon av de godkända civilekonomskolorna. Se gärna vår ranking av högskolor och universitet för att komma fram till vilken utbildning som passar dig.

En färdigutbildad civilekonom kan välja att arbeta i flera olika sorters företag, både privata och statliga. Bredden på möjliga jobb är relativt stor, man kan jobba som försäljare, med marknadsföring, ekonomisk planering, revision eller utredningsarbete. Det är inte heller ovanligt att man finner chefer och projektledare med en civilekonomutbildning i bagaget. Medellönen för en nyutexaminerad civilekonom låg år 2006 på 21878 kr/mån och civilekonomerna rekommenderar en ingångslön på 25 000. Karriärmöjligheterna är stora och efter ett antal år inom arbetslivet har många civilekonomer jobb som specialister, projektledare och chefer. Snittlönen för civilekonomer som gick ut år 1997 ligger på 37 300 kr/mån (2006).

Utsikten att få jobb efter examen har ökade för ett par år sedan men minskade ganska naturligt under och efter finanskrisen, och om 5 år ser arbetsmarknaden bra ut för civilekonomer, främst inom den privata sektorn med jobb i tjänsteföretag, IT-företag, tillverkningsindustrin och i handelsföretag. Arbetslösheten för civilekonomer låg på 2,1 % i mars 2007. Förutom tidigare nämnda är även arbetsmarknaden väldigt bra för revisorer, controllers och försäljare.

  • Facebook
  • Twitter
  • Delicious
  • Pusha
  • Email
  • Share/Bookmark

Läs också:

  1. Plugga Master eller Civilekonom

    Bör man läsa master eller räcker det med en kandidatexamen, eller fungerar civilekonom bäst? Dessa tankar går hos många och det är ganska lurigt i och med Bolognaprocessen och den stora internationalisering som ständigt pågår. Är man trött på Sverige … Läs mer

    • Facebook
    • Twitter
    • Delicious
    • Pusha
    • Email
    • Share/Bookmark

8 svar till Civilekonom

  1. Gabriel Spennare skriver:

    Hej!

    Jag har mailat med studie&yrkesrådgivaren på Stockholms universitet och dom har slutat ge ut civilekonom certifikat, har du någon aning om varför?

    // Gabriel

    • Mattias Högfeldt skriver:

      Hej,

      Anledningen till att de har tagit bort civilekonom är för att de vill anpassa sin utbildning efter bolognaprocessen. Vilket är till för att det ska bli lättare att studera utomlands, men även att arbetsgivare internationellt ska kunna förstå innebörden av olika länders utbildningar.

  2. Anton skriver:

    Hej!

    Jag har hört rykten om att civilekonom programmet kommer att tas bort från fler och fler universitet, tex så har Stockholm redan tagit bort det och Göteborg ska ta bort det om 1-2 år, jag ska börja plugga här till hösten och hade tänkt på civilekonom programmet, men är det mer gångbart och tex läsa en kandidat i nationalekonomi än civilekonom ?

    • Mattias Högfeldt skriver:

      Jag är i Rom, svar kommer på Måndag!

    • Mattias Högfeldt skriver:

      Hej Anton,

      Det stämmer att flera skolor har tagit bort civilekonomprogrammet. Nej, det är inte mer gångbart att läsa en kandidat än en civilekonomexamen vilket är på fyra år. Civilekonomexamen är samma sak som kandidat fast 1 år längre alltså 60 hp mer, vilket betyder att du har en större fördjupning än en ekonom med en kandidat.

  3. Daniel skriver:

    Hej!
    Hoppas att jag inte ställer frågorna på fel plats.

    Här kommer dom:

    1.Hur stor betydelse har vilken skola man har gått på när man sedan söker jobb.

    2. Bättre att fortsätta jobba och tenta upp betyg, skiva nya högskoleprov och komma in på sitt förstaval ett, två år senare eller bara se till att få tummarna loss och inte bekymra sig om namn och rykte på skolor utan arbetsgivare ser i första hand till vilka kurser man har gått och hur man har klarat av dom än titeln namnet på skolan?

    3. Är en utbildning ”värd” mindre om det står högskola istället för universitet på ens diplom samt hur tas det emot ute i världen?

    4. Sista frågan: Om man har klarat av sin kandidatexamen utan problem.
    Är man mer eller mindre garanterad att komma in på fjärde och femte året som magister och master eller man får ibland jobba, alt. plugga andra ämnen ett år för att söka på nytt?

    Flera frågor och hoppas att du vill ta dig tid att svara.
    Ovanstående som får mig och säkert många andra att ta ”steget” ut i ekonomvärlden.

    Med vänliga hälsningar
    Daniel

    • Mattias Högfeldt skriver:

      Hej Daniel!

      Föredrar om frågorna skrivs i forumet istället.

      1. Det är omöjligt att svara på, för vissa arbetsgivare betyder det väldigt mycket för vissa inget alls.

      2. Det beror lite på vilka skolor det handlar om. Men med väldigt goda betyg och fina meriter vid sidan om kan du klarar dig långt på att gå på en ”sämre” skola.

      3. Universitet anses ju generellt bättre men har ingen direkt påverkan på en grundutbildning. Jag skulle inte haka upp mig på ett universitet eller högskola utan snarare vad utbildningen har att erbjuda. Dock är alla skolor högt upp i rakningen universitet med undantaget Jönköping.

      4. Det beror på vilken skola man går på. Vissa högskolor garanterar en plats på masterprogrammet efter examen andra inte.

      Jag tycker inte att du ska oroa dig för mycket. Man är aldrig körd, det finns alltid andra vägar att gå om man inte kommer in där man vill eller får det jobb man önskar direkt osv. De flesta av oss har en krokig väg ut i arbetslivet och det blir nästan aldrig som man tänkt sig. Om man kämpar på så kommer ekonomvärlden ta emot dig med öppna armar i slutändan.

  4. Simon skriver:

    Hej jag håller på att läser till ekonom och har fått ett sommarjobb på en av dom större bankerna i Sverige. Men har hört att man behöver en civilekonomexamen för att tex bli kontorschef och liknande. Går det att läsa upp till en civilekonomexamen eller kan man läsa nåt liknande för att få samma befattning?

Kommentera